tankar om
Allt möjligt i huvudet nu.
Kiss Me går så där i skogen mycket bättre än på banan.
I hagen brallar hon, ingen nytt under himlen ;) det har hon ju alltid gjort, med eller utan sällskap.
På banan i lite mer krävande form kan hon inte galoppera, traven ser sjukt seg, och stel ut.
Madde tycker inte det känns nå bra att sätta press på henne, Jossan vill knappt rida henne.
Ja det skulle aldrig gå att sätta igång henne med nån hoppning, hon går ju inte ens fram.
Känns så jäkla trist!
Men Nino sa att vissa spatt hästar som har ont och som blir behandlade visar mycket tidigt missnöje efter en behandling som de svarat på eftersom de kännt på att varit smärtfria en period.
Ja vi hann knappt få igång henne förrän det var kört, tjejerna vill inte rida och ponnyn vill inte/ kan inte jobba.
Klart det går bättre i skog och på äng, rakt spår mindre jobb...
Snälla Erika hjälper mig tbx till Atg om nån vecka.
Känns så ovisst. Men eftersom hon inte går att sätta under sig och knappt galoppera i form så känns det inte så jäkla bra.
Kommentarer
Trackback
